Ränta

Ränta är allmänt priset på lån av pengar. Ränta betalas av någon som lånar pengar och erhålls av någon som lånar ut pengar. När någon lånar ut pengar till en bank eller liknande genom att sätta in dem på ett konto erhåller man inlåningsränta från banken. När någon lånar pengar av banken får denne istället betala låneränta. Räntevillkoren inklusive villkoren för hur räntan ändras, bestäms i förväg.

Räntesatsen är räntans förhållande till lånat belopp och tid. Den anges oftast som ett procentbelopp per betalningsperiod eller per år.

Rörlig ränta innebär att räntesatsen på ett lån styrs av marknadsräntan eller något index, till exempel STIBOR eller LIBOR. Räntan kommer därför att röra sig upp och ned i takt med detta.

Fast ränta är motsatsen till rörlig ränta, Vid fast ränta vet låntagaren att räntan är bestämd under en viss tid, till exempel två eller fem år och till vilken räntesats.

Inlåningsränta är den ränta banken betalar ut till den de ”lånat in” pengar av, det vill säga den ränta kunden får på insatt kapital. Motsatsen är utlåningsränta.

Utlåningsränta, den ränta till vilken en bank lånar ut pengar till kunder.

Kostnaden för att få låna kallas ränta. Räntan räknas som procent på skulden. Hur stor räntekostnaden för ett lån blir beror på många olika faktorer. Den säkerhet du kan lämna för lånet har betydelse, dina tidigare kontakter med banken eller kreditinstitutet har också betydelse, kreditinstitutets krav på avkastning, riksbankens reporänta som ligger till grund för vad kreditinstituten får betala för att i sin tur låna från riksbanken är alla exempel på faktorer som påverkar räntans storlek.

Kreditinstituten bestämmer själv vilken ränta de ska ta och på vilket sätt den ska beräknas. Det finns nämligen inga lagregler som styr detta utan fri räntesättning gäller. Eftersom det råder konkurrens är det viktigt att begära in offerter (kostnad och villkor) från flera kreditinstitut innan man bestämmer sig för ett visst lån.

Kom också ihåg att de räntor som marknadsförs många gånger är förhandlingsbara. I räntan har kreditinstituten lagt in sina kostnader, en del för att skydda sig mot inflationen, en vinstmarginal, en riskpremie för att du inte ska klara av att betala mm. Vad är det som säger att kreditinstitutet behöver ”hela marginalen”…

Inlåningsräntan du får på ditt sparkonto är också förhandlingsbar. Mycket pengar på kontot ger möjlighet att förhandla sig till en bättre inlåningsränta. Men oftast vill banken eller något annat kreditinstitut att man ska placera pengarna på ett sådant sätt att det ger högre avkastning än vad ett vanligt sparkonto kan ge.

Ränta har sitt ursprung i individers tidspreferens. En individs tidspreferens avgörs av hur mycket denne individ föredrar konsumtion nu i relation till framtida konsumtion. Att individer föredrar konsumtion nu framför framtida konsumtion kan påvisas genom att en viss mån av konsumtion (av föda) är nödvändig för överlevnad. En individs ränta är då den mängd varor eller tjänster denne vill ha i utbyte vid en given tidpunkt i framtiden för att avstå viss konsumtion nu.

Räntan beror på ett antal faktorer:

* Uppskjuten konsumtion.
* Inflationsförväntningar
* Alternativa investeringar
* Investeringsrisk – utlånaren riskerar att låntagaren inte kan återgälda (riskpremium)
* Likviditetspreferenser
* Skatter
* Tidsrisk – risken med att ha mycket långsiktiga investeringar
* Likviditetsrisk – behovet av att ha likviditet vid alla givna tillfällen
* Växlingsrisk – valutafluktuationer gör utlåning utomlands dyrare (men går att lösa)

Bunden ränta eller rörlig ränta

Vad ska man välja, bunden eller rörlig ränta? Den som vill ha trygghet och veta exakt vilken kostnad ett lån ger under en viss bindningstid väljer bunden ränta. Om tendensen på marknaden är stigande räntor kan det också vara lämpligt att binda räntan för en viss tidsperiod. Är tendensen den motsatta är det kanske lämpligare att låta räntan vara rörlig. En rörlig ränta följer marknadsräntan upp och ner, men man vet aldrig i förväg hur den kommer att utvecklas.

Din ekonomi och vilka marginaler du har kan självklart påverka ditt val. Det går ju också att göra kombinationer där man både har ett lån med bunden ränta och ett lån med rörlig ränta, exempelvis där bostaden är säkerheten.

Den bundna räntan kan endast ändras när den avtalade bindningstiden är till ända och lånet ska omsättas. Den rörliga räntan kan däremot ändras när som helst och börja gälla utifrån de avtalsvillkor som finns angivna i skuldebrevet. Normalt ändras den rörliga räntan från kreditinstitutets ledning på central nivå.

För företag har räntan en speciell innebörd. Resultaträkningen är ordnad så att kostnaderna till bankerna (finansiella intäkter minus kostnader som ränta, dock ej amortering) kommer före skatt och utdelning. D.v.s. räntan är avkastningen som bankerna får för deras förbindelse med företaget, men de beräknas på lånat belopp och inte på vilka intäkter och kostnader bolaget har. Utdelning kan tolkas som aktieägarnas ränta (om än termen avkastning oftare används).

Effektiv ränta

Kostnaden för ett lån (en kredit) består inte enbart av en viss ränta utan en hel del andra avgifter kan förekomma. Uppläggningskostnad, aviserings- kostnad är ett par exempel på detta. Hur ofta du betalar har också betydelse. För att kunna jämföra olika lån med varandra måste kreditinstituten ange hur hög den effektiva räntan är d.v.s. den totala kostnaden för lånet. Hur den effektiva räntan ska beräknas regleras i Konsumentkreditlagen.

Där står följande:

* kreditkostnad
det sammanlagda beloppet av de räntor, tillägg och andra kostnader som konsumenten skall betala för krediten

* effektiv ränta
kreditkostnaden (se ovan) angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall under hänsynstagande till att delbetalningar skall göras under den löpande kredittiden

Vissa menar att ränta medför negativa effekter för samhället och förespråkar därför ett räntefritt samhälle. Ett svenskt exempel på en sådan organisation är JAK Medlemsbank, där medlemmarna också lånar ut pengar räntefritt till varandra. Miljöpartiet förespråkar i sitt partiprogram ett räntefritt samhälle. Ett vanligt argument för denna syn är uppfattningen att räntan driver upp inflationen. Hur detta sker beskrivs utförligt i häftet Modern money mechanics [1], tryckt av den Amerikanska centralbanken Federal Reserve.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ränta

http://www.attkunna.se/privatekonomi_ranta.htm

© Copyright Pengar - Powered by Wordpress

Powered by Yahoo! Answers